Frågan om vem som uppfann gitarren har inget enkelt svar eftersom instrumentet utvecklats gradvis under många århundraden. Gitarren har inte en enskild uppfinnare utan är resultatet av en lång evolutionär process där flera kulturer och instrumentmakare bidragit till dess utveckling.
Den moderna gitarrens form kan dock främst tillskrivas den spanske gitarrbyggaren Antonio Torres Jurado från 1800-talet, som revolutionerade instrumentets design.
Gitarrens tidiga historia
Gitarrens ursprung sträcker sig långt tillbaka i tiden med rötter i flera äldre stränginstrument. Arkeologiska fynd visar att stränginstrument liknande gitarren existerade redan i antika civilisationer. Ett av de första skriftliga bevisen för ett gitarrliknande instrument kommer från 1400-talet, då den italienske musikteoretikern Johannes Tinctoris omnämnde en ”ghiterra”, vilket troligen syftade på en typ av luta.
Under renässansen blev vihuelan ett populärt stränginstrument i Europa, särskilt i Spanien. Detta instrument, tillsammans med lutan och cittran, kan ses som direkta föregångare till den moderna gitarren. Dessa instrument hade liknande speltekniker och funktion i dåtidens musikkultur, men skilde sig åt i konstruktion och klangfärg.
Den moderna gitarrens födelse
I slutet av 1700-talet tillskrivs ibland den italienske instrumentmakaren Geatano Vinaccia äran för att ha konstruerat den första sexsträngade gitarren, vilket var ett viktigt steg i gitarrens utveckling. Denna innovation lade grunden för det vi idag känner igen som den klassiska gitarren.
Det verkliga genombrottet kom dock med Antonio Torres Jurado under mitten av 1800-talet. Denne spanske gitarrbyggare förändrade fundamentalt gitarrens design genom att skapa instrument med större kroppar och förbättrade ljudhål för bättre resonans. Hans innovationer etablerade standardmåtten för den klassiska gitarren och hans designprinciper används fortfarande av gitarrbyggare världen över.
Gitarrens utveckling i USA
I Amerika spelade Christian Friedrich Martin en avgörande roll för gitarrens utveckling. Efter att ha emigrerat från Tyskland grundade han Martin & Co. och introducerade stålsträngade gitarrer som blev särskilt populära inom country- och folkmusik. Martins innovationer anpassade gitarren för amerikanska musikstilar och skapade en distinkt ljudprofil som skilde sig från de europeiska klassiska gitarrerna.
Martins arbete lade grunden för den amerikanska gitarrtraditionen och hans företag fortsätter än idag att vara en ledande tillverkare av akustiska gitarrer. Hans bidrag representerar en viktig gren i gitarrens evolutionära träd, parallell med den europeiska utvecklingen.
Elgitarrens uppfinnare
Den elektriska gitarren representerar nästa stora revolution i gitarrens historia. George Beauchamp och Adolph Rickenbacker skapade den första kommersiellt framgångsrika elgitarren 1931, känd som ”the Frying Pan” på grund av dess form. Denna innovation möjliggjorde för gitarrister att höras över större orkestrar och förändrade för alltid musiklandskapet.
Les Paul och Leo Fender vidareutvecklade elgitarren under 1940- och 1950-talen. Les Paul experimenterade med solid-body gitarrer för att minimera feedback, medan Leo Fender lanserade den ikoniska Stratocaster 1954. Dessa instrument blev standardverktyg inom rockmusiken och har format ljudbilden för otaliga musikgenrer. Deras innovationer representerar den senaste stora utvecklingsfasen i gitarrens långa historia, och deras namn är fortfarande synonyma med elgitarrens utveckling.