I Sverige har vi ett speciellt sätt att markera helgdagar och lediga dagar i våra kalendrar. De dagar som är markerade med röd färg i almanackan är de som vi kallar för ”röda dagar”. Men vad betyder det egentligen?
Vad är en röd dag? Det är enkelt uttryckt en allmän helgdag då de flesta arbetsplatser håller stängt och många är lediga från jobbet. Namnet kommer från att dessa dagar traditionellt markeras med röd text i kalendrar, till skillnad från vanliga vardagar som skrivs i svart.
Röda dagar är antingen söndagar eller särskilt utpekade helgdagar som är fastställda i svensk lag. De flesta av dessa dagar har sitt ursprung i kristna högtider, men det finns också sekulära helgdagar som första maj och Sveriges nationaldag.
Vilka röda dagar har vi i Sverige?
Under 2025 har vi flera röda dagar att se fram emot. Nyårsdagen den 1 januari inleder året som en röd dag, och den infaller på en onsdag. Sedan kommer trettondagen den 6 januari som i år är en måndag.
Påsken 2025 infaller i mitten av april med långfredagen den 18 april, påskdagen den 20 april och annandag påsk den 21 april. Första maj är som vanligt en röd dag och infaller på en torsdag, vilket skapar möjlighet till en långhelg för många.
Kristi himmelsfärdsdag infaller den 29 maj (en torsdag), och Sveriges nationaldag den 6 juni är en fredag. Pingstdagen den 8 juni är också en röd dag, men eftersom den alltid infaller på en söndag ger den ingen extra ledig dag för de flesta.
Midsommardagen den 21 juni är en röd dag och infaller alltid på en lördag. Alla helgons dag den 1 november är också en röd dag som alltid infaller på en lördag.
Julhelgen avslutar året med juldagen den 25 december (torsdag) och annandag jul den 26 december (fredag) som röda dagar.
Klämdagar och helgdagsaftnar
Förutom de officiella röda dagarna finns det andra dagar som många är lediga, även om de inte är lagstadgade helgdagar.
Julafton (24 december), nyårsafton (31 december) och midsommarafton (20 juni) är inte officiellt röda dagar, men de flesta arbetsplatser håller ändå stängt dessa dagar. I semesterlagen är dessa dagar jämställda med söndagar när det gäller semesterledighet.
Ett annat svenskt fenomen är ”klämdagar” – vardagar som hamnar mellan en helgdag och en helg. Till exempel blir fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag en klämdag. Många arbetsplatser ger ledigt på klämdagar, eller så tar anställda själva ledigt för att få en längre sammanhängande ledighet.
För den som vill maximera sin ledighet under 2025 finns det goda möjligheter kring påsken, Kristi himmelsfärd och julhelgen. Genom att ta ledigt strategiskt på klämdagar kan man få långa ledigheter med relativt få semesterdagar.
Så nästa gång du ser en röd markering i kalendern, vet du att det är en dag då du förmodligen är ledig – eller åtminstone har rätt att vara det enligt lag. Om du jobbar på en röd dag har du ofta rätt till extra ersättning enligt ditt kollektivavtal, men exakt vad som gäller varierar mellan olika branscher och arbetsplatser.