Trots att många tror att Joseph-Ignace Guillotin uppfann giljotinen är detta en vanlig missuppfattning. Giljotinen uppfanns faktiskt inte av Guillotin utan ritades av Antoine Louis, sekreterare för den franska Akademien för Kirurgi, och konstruerades av den tyske hantverkaren Tobias Schmidt. Guillotin var dock den som föreslog användningen av en mer human avrättningsmetod i Frankrike, vilket ledde till giljotinens införande år 1792..
Joseph-Ignace Guillotins roll
Joseph-Ignace Guillotin föddes 1738 i Saintes, Frankrike. Han var läkare och blev senare professor i litteratur. Som ledamot i den franska nationalförsamlingen lade han fram ett förslag om att alla dödsdömda skulle avrättas på samma sätt, oavsett social status, genom en snabb och ”human” metod.
Guillotin var egentligen motståndare till dödsstraffet och såg sitt förslag som ett steg mot att avskaffa det helt. Ironiskt nog blev hans efternamn permanent förknippat med avrättningsredskapet, något som plågade honom och hans familj så till den grad att hans släktingar senare bytte efternamn. Joseph Guillotin dog en naturlig död år 1814.
De verkliga uppfinnarna
Den första fungerande giljotinen designades av Antoine Louis, som var sekreterare för den franska Akademien för Kirurgi. Det var hans ritningar som låg till grund för konstruktionen. Den faktiska tillverkningen utfördes av Tobias Schmidt, en tysk hantverkare och pianotillverkare bosatt i Paris.
Konstruktionen var imponerande för sin tid. Giljotinen vägde totalt 42 kilo, där själva eggen vägde sju kilo och var fäst vid ett 35 kilo tungt stålblock. Denna konstruktion säkerställde att avrättningen skulle gå snabbt och vara mindre smärtsam än tidigare metoder som användes, vilket var i linje med Guillotins ursprungliga tanke.
Giljotinens användning i historien
Giljotinen blev snabbt det främsta avrättningsredskapet under den franska revolutionen. Den användes för att avrätta tusentals människor, däribland kung Louis XVI och hans hustru Marie-Antoinette. Under skräckväldet (1793-1794) avrättades uppskattningsvis 17 000 människor med giljotinen.
Redskapet fortsatte att användas i Frankrike långt in på 1900-talet. Den sista offentliga avrättningen med giljotin i Frankrike ägde rum 1939, medan den absolut sista avrättningen genomfördes 1977. Fyra år senare, 1981, förbjöd Frankrike dödsstraffet helt och hållet, vilket markerade slutet för giljotinens era.
Giljotinens kulturella påverkan
Trots att Joseph-Ignace Guillotin inte uppfann giljotinen har hans namn för alltid blivit förknippat med den. Detta är ett av historiens ironiska misstag, där en person som förespråkade humanare behandling av dödsdömda har fått ge namn åt ett avrättningsredskap.
Giljotinen har blivit en stark symbol för den franska revolutionen och skräckväldet. Den har skildrats i otaliga historiska verk, filmer och konstverk. Idag finns bevarade giljotiner på museer runt om i världen, där de tjänar som påminnelser om en blodig period i Europas historia och utvecklingen av mänskliga rättigheter.