Frågan om vem som uppfann helikoptern har inget enkelt svar eftersom helikoptern utvecklades genom bidrag från många uppfinnare under flera århundraden. Ingen enskild person kan tillskrivas hela uppfinningen.
Igor Sikorsky anses ofta som den moderna helikopterns fader genom sin VS-300 från 1939, men viktiga bidrag kom även från Paul Cornu, Heinrich Focke och många andra pionjärer.
Helikopterns tidiga historia
Helikopterns koncept har rötter som sträcker sig långt tillbaka i historien. Redan på 400-talet före Kristus fanns i Kina beskrivningar av roterande propellrar som kunde skapa lyftkraft. Det var dock Leonardo da Vinci som 1483 presenterade den första kända skissen på en ”luftskruv” avsedd att lyfta människor. Hans design var teoretisk och byggdes aldrig i full skala, men den lade grunden för framtida koncept.
Ordet ”helikopter” myntades långt senare, år 1861, av den franske uppfinnaren Gustave de Ponton d’Amécourt. Termen kommer från grekiskans ”helix” (spiral) och ”pteron” (vinge), vilket beskriver den grundläggande principen för hur helikoptern fungerar med sina roterande vingar.
De första flygande prototyperna
Under 1700- och 1800-talen experimenterade flera uppfinnare med motoriserade modeller av helikopterliknande farkoster, men utan större framgång. Det verkliga genombrottet kom i början av 1900-talet när de första bemannade flygningarna genomfördes.
Fransmannen Paul Cornu anses ha genomfört den första bemannade, fria och oförankrade helikopterflygningen 1907. Flygningen var kort och instabil, men den demonstrerade att konceptet fungerade. Cornus helikopter kunde lyfta en människa från marken, om än bara för några sekunder och med minimal kontroll.
Igor Sikorsky och den moderna helikoptern
Den person som oftast tillskrivs titeln som den moderna helikopterns uppfinnare är Igor Sikorsky. Hans modell VS-300 genomförde sin första flygning 1939 och representerade ett avgörande genombrott. Till skillnad från tidigare försök kunde Sikorskys helikopter flyga på ett kontrollerat sätt.
Sikorsky vidareutvecklade sin design till R-4, som blev världens första massproducerade helikopter från 1942. R-4 användes under andra världskriget och bevisade helikopterns praktiska användbarhet. Sikorskys design löste många av de grundläggande utmaningarna med helikopterflygning, särskilt kontrollen av vridmoment genom användning av en stjärtrotor.
Tyska bidrag till helikopterutvecklingen
Parallellt med Sikorskys arbete i USA gjorde tyska ingenjörer betydande framsteg. Heinrich Focke utvecklade FW-61, som demonstrerades offentligt 1936 och slog alla dåtida fartrekord med en hastighet på 122 km/h. Fockes helikopter kunde styras av en ensam pilot och visade imponerande stabilitet.
Anton Flettner bidrog också väsentligt med sin FI-282 Kolibri, som utvecklades för militärt bruk. Dessa tyska konstruktioner använde olika tekniska lösningar jämfört med Sikorskys design, vilket visar på den mångfald av tillvägagångssätt som prövades under helikopterns utveckling.
Helikopterns grundläggande princip, där rotorbladen fungerar som roterande vingar för att skapa lyftkraft, har förblivit densamma sedan dessa pionjärdagar, även om tekniken har förfinats avsevärt genom åren.