Vem uppfann wifi? Svaret är inte en enskild person utan resultatet av flera forskares och ingenjörers gemensamma arbete, främst vid Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) under 1990-talet. Wifi-teknologin utvecklades av en grupp som inkluderade John O’Sullivan, John Deane, Graham Daniels, Diethelm Ostry, Terence Percival och John Sidle, som tillsammans lade grunden för den trådlösa kommunikationsstandard vi använder idag.
Hedy Lamarrs banbrytande bidrag
En avgörande föregångare till wifi-teknologin var Hedy Lamarr, en österrikisk-amerikansk skådespelerska och uppfinnare. Tillsammans med kompositören George Antheil utvecklade hon 1942 ett ”Secret Communication System” baserat på frekvenshoppningsteknik. Systemet skapades ursprungligen för att skydda radiostyrda torpeder från fientlig avlyssning under andra världskriget.
Lamarrs uppfinning lade grunden för moderna trådlösa kommunikationssystem som wifi, GPS och Bluetooth. Trots teknikens revolutionerande potential fick Lamarr aldrig ekonomisk ersättning för sitt arbete eftersom patentet löpte ut innan tekniken började användas kommersiellt.
Tidiga trådlösa nätverk
Norman Abramson, professor vid University of Hawaii, tog ett viktigt steg mot modern trådlös kommunikation 1971. Han skapade ett trådlöst nätverk kallat ALOHAnet som kopplade samman sju datorer via radiokommunikation. Detta system demonstrerade möjligheten att överföra data trådlöst mellan datorer och blev en viktig milstolpe i utvecklingen mot wifi.
Trots dessa tidiga framsteg dröjde det till 1990-talet innan wifi började ta form som den teknik vi känner idag. Under denna period arbetade flera forskningsteam med att utveckla standarder och protokoll för trådlös dataöverföring som skulle fungera med olika typer av utrustning.
IEEE 802.11 och standardiseringen av wifi
Det avgörande genombrottet för wifi kom när IEEE utvecklade standarden 802.11 för trådlösa nätverk. Denna standard, som publicerades 1997, definierade hur trådlös kommunikation skulle fungera och möjliggjorde att olika tillverkares utrustning kunde kommunicera med varandra.
År 1999 bildades Wifi Alliance, en organisation som certifierar att wifi-produkter följer IEEE 802.11-standarden. Detta samarbete mellan olika teknologiföretag ledde till att wifi blev en gemensam standard som kunde implementeras i konsumentprodukter världen över. Alliansen myntade också namnet ”wifi” som ett lättare alternativ till den tekniska beteckningen IEEE 802.11.
Erkännande av pionjärerna
Hedy Lamarrs bidrag till trådlös kommunikation erkändes först sent i hennes liv. År 1997, 55 år efter att hon patenterade sin uppfinning, tilldelades hon Electronic Frontier Foundation Pioneer Award och Bulbie Gnass Spirit of Achievement Bronze Award för sitt arbete med frekvenshoppningstekniken.
Postumt, 2014, infördes Lamarr i National Inventors Hall of Fame för sin banbrytande teknik. John O’Sullivan och hans team vid CSIRO (Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation) i Australien har också fått erkännande för sitt arbete med att lösa tekniska problem relaterade till signalreflektion, vilket var avgörande för att göra wifi praktiskt användbart. CSIRO har sedan dess erhållit hundratals miljoner dollar i patentlicensavgifter från företag som använder wifi-teknologi.